linneaeliassons

Oj hörni, vilket år jag har haft. Troligtvis det mest händelserika året i hela mitt liv, på så många plan. 

Sist jag skrev ett inlägg så skulle jag åka till Riga med familjen för att gå på min "Graduation ceremony". Sedan dess har det varit både omtumlande på många sätt, men även så mycket glädje. 

Jag började ju min resa på kirurgen i januari, och i april blev jag tilldelad en ST-tjänst. En fet jävla dröm som slog in, en av mina största drömmar i livet får jag väl säga. Jag kan knappt förstå det än idag. 
Nu sitter jag här, är helt bekväm i mitt jobb. Jag gör operationer som laparoskopiska appendektomier (titthålsoperation där man tar bort blindtarmen) själv, och är under upplärning för att göra kolecystektomier (tar bort gallblåsan) själv.  
Jag är den som på akuten handlägger stora trauman som skottskador, knivskador, bilolyckor, arbetsplatsolyckor och mer därtill.
Till en början var det läskigt med allt ansvar man har på sina axlar, nu är adrenalinkicken som en drog. Man får liksom inte riktigt nog, och jag skulle aldrig kunna tänka mig jobba med något annat. Så mycket tacksamhet och lärdom som jag får ut av mitt jobb varje dag tror jag inte att jag skulle kunna finna någon annanstans. 
Så rent jobbmässigt tror jag att ni förstår att jag trivs som fisken i vattnet. I januari har jag jobbat 1 år, vilket betyder att jag har 4 år kvar till jag är klar specialist (!!!). 

 

Jag flyttade ju initialt till Uppsala efter examen, men i somras beslutade jag mig för att köpa lägenhet i Gävle och här trivs jag så bra. En rymlig tvåa som jag fått inreda exakt som jag vill ha det. Det känns verkligen som att jag har hittat rätt. 

Inte heller trodde jag att jag skulle få så många nya äkta vänner i min ålder. Jag har verkligen landat i Gävle, och här kommer jag bli kvar närmsta åren åtminstone. 

Sen har jag faktiskt börjat spelat ishockey igen, tillbaka i division 1. Nu spelar jag för Sandviken som verkligen tagit emot mig med öppna armar. Ett otroligt varmt och generöst lag. Givetvis är det svårt att hinna med ibland, men jag är med i den mån som det går. Vi tränar 3 gånger i veckan + match som brukar vara på lördagar. 

Tyvärr ställer mitt jobb till det ibland som när jag blir kvar för en utdragen operation, eller fast på akuten. Eller som denna vecka då jag har nattjoursvecka. Vi jobbar varannan natt så tyvärr hinner jag enbart med 1 träning denna vecka. Men så är det när man ska vara ishockeyspelande kirurg, det är inte helt optimalt, men det fungerar majoriteten av tiden. 

Jag jobbade natten till idag så inatt är jag ledig. Ska försöka hålla mig vaken ett tag till har jag tänkt, så blir några avsnitt Sex and the city ( ja jag är fortfarande fullständigt besatt av denna serie som jag sett alldeles för många gånger). 

Kram på er, måste säga att det är helt otroligt att se att det forfarande är några som tittar in här regelbundet. Det gör mig så glad!